Eleater

Ny månad. Jag halkar runt i snöslasket som alla andra, men möjligen drömmer jag inte om samma saker som andra.

Jag och pojkarna hade filosofiafton i förrgår, något vi alltför sällan har möjlighet till numera. På något vis hinner man aldrig med någonting dessa dagar. Jag hade denna gång inriktat mig på de allra äldsta fragmenten av grekisk filosofi och valde Parmenides. Vissa hävdar att han lade grunden till vad Platon och andra senare återgav av Sokrates idéer. Jag ska låta det vara osagt och nöjer mig med att säga att de allra tidigaste tänkarna, före sofisterna, intresserar mig oerhört. Hur mycket skilde de sig från oss i kultur, moral, självuppfattning? Liv och död? Går det ens att försöka tänka som de gjorde? Går det att tolka?

Vi brukar låta någon ha ett tema, kanske inprovisera runt en viss filosof/tid/idé. Man kan ha högläsning, röra sig, utföra pantomimer, spela musik på grammofon eller kanske själv på ett instrument. Jag tänker mig gärna antiken som en ganska lugn plats, mycket grönt, mycket lukter, liv och död tätt inpå. Detta i kombination med Parmenides ord om varande och icke-varande fick mig att välja att göra en slags performance-föreställning framför en svart skärm med en ljusstrimma som sakta flyttade sig horisontellt. Frågorna är många. Om varandet är och icke-varandet inte är, hur kan man då ens känna till icke-varandet? Om våra sinnesorgan ljuger för oss - vad fyller de då för funktion? Om spjutet kan befinna sig på en viss punkt i sin bana, hur kan det då röra sig?

Dessa spörsmål och andra funderar jag på i snöslasket. Inte om jag ska köpa aktier eller åka på solsemester till Ibiza eller om jag kommer se förjävlig ut i badbyxor i sommar.